Kontraster å privilegiebubblan

Jär om daan va vi å skåda på ichos mammas husbygge. Hon jobbar med att bygg å planer hus å saan sälj di. Å just nu har hon ett som alldeles strax e klart. Vi va å såg på e i somras också, å rej tå va e imponerande.

He e ett hus på tri våningar i ett väldigt fint område i Cuernavaca. Huse har 6 vessor med dusch å säkert lika mang sovrum. Upp på taket finns e en takterass med jacuzzi å kök å gym å vessa med dusch å heila köret.

Sku naan känn se manad att köp dähär huset i Cuernavaca, som kallas ”staden med den eviga våren” (å med vår menas jär +23-33c å sol) så kan man köp e för 14 miljoner mexikanska pesos just nu. He blir kanske ungefär 700 000 euro, tror ja. He e myki pengar, å ännu meir pengar jär. Tyvärr tog int min telefon bilder tå ja trodd att ja fota, så ja har bara några ynkliga att vis, men he e superfint.

Efter att vi had vari å skåda på husbygget, så sku jag å Icho kör naanstans, å han svängd åv för tidigt så vi hamna i ett område som va raka motsatsen till vann vi precis hadd vari. Fastän he va ganska nära vann Ichos föräldrar bor, had han aldrig vari tär, å han föklara e som att antagligen ha ingen som naangang ha flygi till europa besökt den här delen.

Ja tyckt he va intressant att sii allt he. Fö va ja känd när ja va jär i somras, å vad ja känner nu, e att ja dillar runt i en slags privilegiebubbla. Ja siir bara he fina, å he säkra å trygga. Alla hem vi besöker e innanför portar med dörrvakt och alla områden vi rör oss i e så himla rein å fin. Å samtidigt veit ja ju att he e en så liten procent åv di som bor i dähär landet som har e så.

He känns nästan som att ja får en falsk bild åv he heila, kanske ja ha skrivi om he förr, men he e lite märklig känsla. Nog fattar ja ju ti va tacksam, men eftersom ja int ha vuxi upp i na överflöd i Finland så kanske ja sympatiserar meir med andra samhällsklasser än den ja tillhör i Mexiko. Nu lät ju hede som att ja sku ha haft e usligt tå ja växt upp, så ere ju verkligen int. Ja menar väl bara att medelklassen i Mexiko e rikare än medelklassen i Finland.

En medelklassjuttu från exakt precis just nu, när ja befinner me i luften mellan mexico city å cancun e väl att min käresta betala extra för platser vid nödutgångarna, för att få meir utrymme för beinen. He sku ja aldrig göra. He e överklass ”juånår”, ”puuhaa”, fasoner.. Så läng vi vänta på att board så va vi i na slags lounge, som Icho had tillgång till pga na åv hans bankkort. Vi drack kaffe i en avslappnande, estetiskt tilltalande miljö, å ja fick fa på massage ti spa heilt gratis innan vi boarda. He e tammetusan int medelklassjuttur.

Men igen, int klagar ja. Heldär e ja ”medelklass” i Mexiko än att bo i en plåthydda. I å fö sig e vi ju hemlös just nu, så int ska ja väl rop hej innan ja e över ån. Fast på na sätt har ja en aning om att vi int kommer hamn i en plåthydda hur he än blir.

Nåväl muchachos, nu ska vi sök oss ti vårt hotell. Har mina aningar om att nästa inlägg kommer handel om Cancun. Ha e så bra, he ska jag, hejtå!

Lite trevligare biobesök å na tacos

Så igår va vi på bio, men he vart lite märkligt eftersom di just had evakuera heila köpcentrumet pga jordbävningen. Filmen va kanske en tiim förseina, å di som sku städa salen efter föregående visning had fari heim så he va ganska ödigt med popcorn överallt. Sååå täför fick vi gratisbiljetter som vi idag utnyttja för att sii na som på spanska heiter todo el dinero del mundo, som översätts ti ”all världens pengar”.

He e också hemskt behaglig bioupplevelse jär i Mexiko. He första ja reagera på va biostolarna. Di e ordentliga breda fotöljer, me en todee knapp i sidan, så man kan juster upp å ner, ligg eller sita. Di e två å två, å mellan finns e ett armstöd, men man kan lyft armstöde ifall man vill ligg å mys med sin käresta.

Breiver hande justeringsknappen finns en annan knapp, å om man trycker på den knappen så dyker en person upp åså får man lägg en beställning på mat å dryck. Å utbudet, som man kan span in i menyn breiver superfotöljen, e lite annat än på finnkino. He e vanliga saker som popcorn å choklad, men e man snål på hotdogs, crepes, sushi eller äppelpaj så ordnas he också. Har man feelis på en mojito så kan man beställ he till sin superfotölj i vilket skede åv filmen som helst. Ba ti tryck på knappen.

Idag ha överlags vari en bra och behaglig dag. Ja lag en stor deil åv daan på att lös korsord vid poolen i solen. E så likblek nu efter vintermånaderna i heimlandi, å ja tror ju att min naturliga färg e mörkare än så, så nu jobbar ja på he.

Nu e vi på na late night tacos me Icho å hans far, på he ställe vann ja ha äti di absolut bästa tacos al pastor hittills. Sååå att, adios muchachos, nu ska ja äta.

Hola Mexiko! (Och min första jordbävning)

Hejsvejs! Nu ha ja landa å lugna ner me i Mexiko igen. Ja flöig hit på stadby-biljett, men fyrklövern å jag fick ju plats på första flyget ja checka in på. Ja satt dock mellan två manspreadare, som tyckt att deras begränsade yta för fötterna va för liten, så di tog se friheten att ta del åv min begränsade yta för fötterna också, så he bleiv lite tight.

Flyge for från Madrid 15 på eftermiddagen, å landa i Mexico city 19 på kvällen, å tär emellan var e 11 timmar. Ja had tagi för givet att ja sku sova igenom heila flyget, så som ja har tidigare gånger, men he vart int så. Istället satt ja 10 timmar still å skåda på serier. Nu i efterhand tror ja nästan he va bäst, fö nu verkar int ja jetlag na alls. Ja tror att ja föredrar att flyg om natten, så som ja gjo när ja flöig från å till amsterdam. Så lätt att bara sova bort flygresan tå.

Nå anyways, ja landa i mexico city åså plocka Icho upp me åså körd vi ti hans hemstad Cuernavaca. I har int ännu na boende jär, så he va lättast såhe, åså sku Icho på möte med hans bokförar också. Vi had bestämd oss för att bo i ett skruttigt litet rum nu under vårmånaderna, men he visa se att vi int kan flytt in tär föri i slute åv månaden.

Men i onsdags tå Icho va på na galapremiär för en musikal som innehåller ein åv deras låtar, så had an träffa en producentvän som har en lägenhet vi sku få bo i. He e dyrare, men betydligt trevligare. Å fortfarande halva priset om man jämför med vad e kosta att bo tär vann vi bodd i somras. Vi ska fa å skåda på den här lägenheten på måndag tror ja.

Obs obs obs! Medan ja satt å skreiv allt dähär så fick ja uppleva min första jordbävning! Han va ju pytteliten, men entå så att man känd att huse int stod still. Nu efter lite research så visar e se ha vari ett ordentligt skalv i Oaxaca, 7,1 på skalan, så he känsta heila vägen hit.

Ja vart plötsligt medveten om att tohee saker kan händ jär. På na sätt tänkt ja att efter jordbävningen i september som gjo oss hemlösa, så sku int e kom na fleir. Men int funkar he ju riktigt så heller.

Nå anyways muchachos, nu ska ja ta na carmolisdroppar å hoppas den här flunssan lättar. Avslutar med en bild på ett glas mezcal (typ som tequila, men int gjord i området Tequila) å lite gräshoppssalt. Idag servera Ichos mamma hede åt me, ska tydligen va bra fö flunssa me krossade gräshoppor blandat med salt.

Fyrklöversögonblick varvat med bakslag

Nu ha ja igen lagt den här bloggen åt sidan lite. He va så hektiskt från å med förra onsdaan, så ja ha knappt hunni andas mellan mina uppenbarelser, fyrklöversögonblick och bakslag. Har på känn he blir ett langt inlägg nu istället.

Så för att dähär ska bli ens lite begripligt så ska ja påminn om baren maimu, som ägs åv Ari och min nuvarande hyresvärdinna Nel. Både Ari å Nel e Ichos vänner. Maimu e en väldigt liten men hemskt mysig bar, som har sin stamkundskrets å he e i den här stamkundskretsen jag ha träffa alla mina nya madridvänner dähär seinast åre.

En annan detalj ja ska påminn om innan berättelsen ens börjar e hede om att jag figurerar som Walt Miguels manager. Ja ha leikt lite med tanken från å till, tänk om ja sku bli manager på heltid? Ja har faktiskt ganska bra förutsättningar för att uppnå na såna drömmar, bara ja ger me fan på he i såna fall. Men hur blir man manager tå?

Nå ett sätt att bli manager e att fara ti Maimu (se definition ovan) å träff en svensk musikproducent som har en studio i samband med en känd skivbutik i Madrid, å jobbar tätt med en framgångsrik manager. Ja prata myki med den här svenska producenten, Ola heiter an, å ja föklara hur duktig ja e på ti sälj å att ja lätt sku kona arbeit inom musikbranschen.

Nästa dag fick ja inbjudan att fa å koll på hande studion som he had vari prat om, eller jaa, lite bjöid ja in me sjölv. Studion va väldigt ”punk” fick ja föklarat för me, att he e en väldigt liten studio, men att ljude blir speciellt i hede källarvalvet mitt i madrids centrum. Ja ha lärd me så myki nytt den här seinast vikon så hjärnan knappt hänger med.

Hur som helst for vi saan ti Maimu igen, vann vi träffa den här managern som producenten had prata om. Jag å managern kom väl överens, vi prata he eina å he andra både berörand hans företag å mina framtidsvisioner. Efter kanske tredje ölen fick ja erbjudand om att göra praktik med an, å jag bleiv ju glad å tacka både han å alla mina fyrklöversgudar för hur sjutton ja alltjämt verkar va precis tär vann he e meningen att ja ska vara.

Vi for vidare ti nästa bar, vann fyrklöversgudarna skicka ett tecken åt me i form åv Danny Fields. Sjölv had ja ingen aning om vem han e, men fick föklarat åt me att he va han som signa the Ramones back in the days, alltså managern åv alla managers. Infogar jär en bild på Danny med hans poolare Lou Reed och Andy Warhol.

Man sku ju tyck att om man nu e en sån som söker efter tecken tå beslut ska tas, så e väl hede ett ganska starkt sådant.

Va ja saan börja tänk på efter att he första ruset åv eufori had lagt se va att en deil av mina nära å kära ha på seinast tiden använt ordet ”naiv” när di ha beskrivi me. Ja har en tendens att alltid tro he bästa om all ja träffar, å oftast brukar väl he va en bra egenskap, men förr eller seinari ska väl he bit me i röven. Å man kan ju saan tänk, e dähär allt för bra för att vara sant nu? He kan va. Eller så ere en möjlighet som he e dumt att ga miste om pga rädsla.

Två åv bänden som managern ha signa ska släpp sina skivor nu i vår, å he händer en massa omkring he som sku va värt för me att ta del av. Men i så fall kan ja ju int va i Mexiko, som planen egentligen ha vari.

Så mitt i allt sto ja framför ett beslut. Ska ja fa ti Mexiko eller stann i Madrid? He heila blir ju till sist också en pengafråga, å på stram budget klarar ja me längre i Mexiko. Men saan had ja också lunchmöte med managern igår, vann han sa att praktikplatsen int sku va heilt obetald heller, och att hans företag planerar att anställ ein ny booker å ein ny manager i år. Alltså sku ja kanske ha jobb i Madrid i somar, vilket som sku va drömmen.

Ja gjo en listo med alla olika scenarion, med alla för- och nackdelar, å kom till sist på lösningen! Tamtamtam… Ja flyger till Mexico city imorgon! Eller jaa, om ja får plats på flyget, men he siir lovand ut. Så min plan just nu e att fa ti Mexiko åtminstone 2-3 vikor å funder på e. Min returbiljett e öppen, så he spelar ingen roll om ja stannar i Mexiko tills juni, å reiser hit med bändet som planerat, eller om ja kommer tidigare å böri bygg en stabilare tillvaro i Madrid, vilket ja entå had planera förr eller seinari.

Så That’s what’s up! Saker å ting har dock en tendens att sväng drastiskt för me, så nästa viko kanske planen e naan heilt annan.

Ok, glad vändag muchachos! Ja måst böri pack tror ja.

Tå ja bleiv författare å caféjakten

På andra sidan plazan ja för tillfället bor på, siter ja nu på ett café. He siir ut som att he säkert ha sitt ut såhee saan 1920-talet. Ja siter vid ett litet runt bord, vid fönstre å blickar ut över Plaza dos de mayo i Malasaña.

He e ett todee café vann ja tänker me att författare ha suti å sökt inspiration . He e ganska mörkt å röjkot jär, med röjkot menar int ja bokstavligen, utan meir en todee känslo åv att folk säkert ha röjkt cigarrer jär naangang i tiden innan rökförbuden.

Ja känner me som en författare från förr i tiin, eller en musa, eller na anat mystiskt i Madrid föri internet fanns.

Ja e på jakt efter he bästa caféet i min nya stadsdel att fara till om mårnana å säg ”un cortado y pan con tomate, por favor”. He perfekta stället ska ha wifi för studier, tomatbröd å en bra kopp cortado. Dähär stället får 10/10 i stämning å inspiration, he finns wifi, men cortadon va ingen höjdare och he siir meir ut som en bar, fast he heiter café Pepe Botella, så ja siir inget tomatbröd. Jazzen di spelar jär passar också på na sätt in i hande känslon åv författarskap, veit int vaför.

Igår va ja på ett annat ställe, café Toma, som e en todee hipstersamlingspunkt. Wifi, check. Tomatbröd, check (men ja ha äti betär), cortadon va skaplig. Ja fick dock rysligt me ofeelis tå di börja spela na knarktrance tär mitt på mårnen. Tode psykedelisk elektronisk musik som ja blir lite nervös åv.

Mitt första go to-café i Madrid va faktiskt jär i Malasaña. La Bicicleta, eller peedin, som e översätts till. Ja vallfärda från Lavapíes hit, mest för att ja tyckt he va jobbigt att fråg efter lösenordet ti wifin på spanska å rej va uppkopplad tär, å ja int veta hur bra kaffe ska smaka i Spanien. Nu veit ja att di serverar stygg kaffi. La Bicicleta lär vara den spanska drottningens favoritcafé i Madrid, men hon verkar nog sakna klass å smak i såna fall.

Så nu e ja fortfarande hungrig, å tänker att ja nog får sök upp ett till café idag innan ja ska träff min amerikanska vän Jake. Ja tror ja ska test café Manuelita, vart ja ha vari ein gang förr. He påminner om dähär stället lite, men di har brädspel. Jag å Icho va tär å spela scrabble på spanska i höstas. Ja tyckt he va nice.

Nå väl, må väl muchachos. Dähär får räck för idag. Ja återkommer inom kort, känns som att ja int alls ha sagt allt ja har på hjärtat.

Hola Madrid å äventyr

Skreiv iförrgår om hur myki prakkas e va att ta se till Helsingfors. Prakkasi fortsatt i Madrid tå plane had lyft från helsingfors utan att pack i naa väskor över huvudtaget. Vi va alltså ett heilt flygplan utan väskor. Men he va åv säkerhetsskäl för att göra plane lättari när e sku lyft. Eller så försto jag e.

Nästa äventyr, efter att ja ha fått tibaks mina kläder, blir nästa viko tå ja måst hitt na ny soffa att sova på eftersom he visa se att ja int kan va na länger än över helgen tär vann ja had tänkt va tills vi 1. Hittar en lya i Mexico city och 2. Ja ryms på ett mad-mex flyg. Så med andra ord vart e mesama ganska osäkert, råddigt å spännande när ja lämna trygga Finland.

Ja har nog några idéer om vann ja sku kona sova några nätter, och efter att ha kolla air bnb snabbt så va e lätt att konstater att he e lågsäsong i Madrid, så he sku int ruiner me att bo via air bnb naan natt heller. Intressant.

Dagens ris far ti DNA pga falsk marknadsföring. He ska ju ga att roam i EU länder, men mitt ha nog int funka fast hur ja har försökt. Livet e nog myki lättari tå man har internet i fickan. Ja had samma problem i Madrid i höstas också. Fick int roam naa föri ja böit mitt fulltankade DNA prepaid abonemang till saunalahti. Saan ha ja använd dna i Finland eftersom ja had lagt pengar på e färdigt. Hmpf.. vilken besvikelse.

Nåväl. Igår följd ja Icho en beta på vägen till flygfälte. Oklart när vi råkas nästa gang, men antagligen int lika läng som he va seinast, så he e ju feelis för he va ofeelis. Annars e ja glad att va tibaks i Madrid. Jag har en viss kärlek för den här stan, för den som int ha håksa hehe. Heilt perfekt sku e va om int he sku va så kallt. He e ovanligt kallt för madrid, å efter -30 i Levi sku int e skada med lite värme å d-vitamin jär södern. Nåväl, int kan man få allt.

Idag ha ja vari å shoppa lite, eftersom finnair lova betal 100€ åv min shopping per dag pga väskkalabaliken. Fast ja köpt nog entå bara vad ja absolut behövda för att överleva tills Jésus kom med min väska å Ichos snowboard ikväll. Som en nätt stickapaito. Nu ska ja socialiser å sii på goyagalan, som e en spansk version åv oscarsgalan.

Trevlig helg muchachos!

Adiós Finlandia!

Hälsningar från helsinki airport. Jär siter vi nu å väntar på försenade flyg. He vart lite knepigt imårist tå vi kom ti flygfältet i Vasa vannifrån vi egentligen sku flyg hit, tå di sa att vårt flyg had blivi inställt å vi inatt had blivi omboka till ett flyg som had fari 3 timmar tidigare. He e ju alltså snöstorm som råddar till e. 

Men Finnair personalen va symppis, så di kolla upp tåg åt oss så vi fick ta VR ner istället, åså boka di om våra flyg ti ett som far direkt från Helsingfors till Madrid. Ja sku egentligen fa en sväng ti Paris idag, å byt flyg tär mot Madrid. Så int skada he ju egentligen att bli uppgradera ti direktflyg. Åså får ja sita breiver Icho nu också, så he e ju sött hehe. 

Igår va vi ti hede omtalade Amarillo å åt i Vasa med ingen mindre än restaurangchefen sjölv. He va kul, men ja tog två stora glas vin, å vart full i misstag. Man bord halld se ti dömde små glasen, heilt onödigt att be om 24cl. Vem tro ja liksom ja e? Nu e ja onödigt trött i en ganska jobbig situation att va trött i. 

Kommer som e siir ut nu att land i Madrid ca. 22 lokaltid. Åså ska vi ännu fa ti andra sidan stan från Lavapíes, till malasaña, å för Ichos snowboard och hämt na jenny and the mexicats vinyler. Åså middag tå. Måst försök sova mellan helsingfors å madrid, annus blir e nog int ti naanting. 

Hunden på bilden heiter Helmi, å.e en riktig pärla. Fick träff hennar naan dag innan departure, vilket va mysigt. 

Ja bord nog verkligen få en ny telefon me en ordentlig kamera naanstans ifrån. Blir så ledsen på mina bilder. Nåjaa muchachos, he siir ut som att vi sku få board om 5min. Ha de bra, hejtå!